måndag 28 oktober 2013

Förra veckans höjdpunkt

Det var inte direkt en dålig vecka den som gick,  men med tanke på att jag var förkyld första halvan och sedan jobbade natt så var det inte mycket som hände mer än att jag sov massor, läste en del,  funderade för mycket (inget ovanligt) och skaffade ett pass jag säkert inte ens kommer att använda.
Men avslutade veckan starkt iallafall med fika/bio/öl. Även om glädjen i det förtogs lite av att jag kände mig som en taskig kompis då jag missat att någon annan redan frågat mig om att se den filmen, vilket jag svarat ja på. Nåväl,  biljetterna var köpta och jag kan rekommendera att se About Time.

lördag 26 oktober 2013

Jag fördummas!
Denna åkomma blir bara värre och värre och det värsta är att jag står vid sidan av och sakta ser förfallet ske.
Jag kan inte med att höra mig prata längre, allt som kommer ut är bara korkade, ogenomtänkta och oformulerade grodor. Jag kan inte framföra ordentliga åsikter, jag kan inte argumentera eller komma med vettiga insikter. Det är katastrof. Om jag ändå bara inte hade varit medveten om det, lyckligt naiv.

fredag 25 oktober 2013

Om ändå jag kunde vara så för någon.

onsdag 23 oktober 2013

Jag arbetar kanske lite emot mig själv med min önskan att resa iväg. Beställde visserligen pass igår men packade precis ihop sommarklänningarna. Ska kolla om jag kan hitta en billig weekend nånstans, nånstans var det är okej att resa ensam. Tips mottages gärna.

måndag 21 oktober 2013

Jo jag frågade såklart Retrokillen varför vi han ville bli kompisar på fejjan igen och svaret blev: för det kändes fånigt annars. vi är väl inte ovänner?

 Nä förvisso inte rent officiellt, grabben vet ju inte att jag kan gå omkring och vara passivt ovän med folk på eget håll. Jag skulle ju knappast påstå att vi är vänner eller kompisar.

Det är lite av en dålig ovana jag har att gå omkring och ha konflikt med människor som inte vet om att jag har det med dem.

Förra veckans höjdpunkter

Kan ju tro att det enda jag gjorde förra veckan var att dricka vin.

lördag 19 oktober 2013

Nu är jag också förkyld. Jag är världssämst på att vara sjuk. Inte nog med att jag tycker så himla synd om mig, jag mår illa av att vara slemmig. Sämst tajmat att bli förkyld i pms-tider dessutom. Borde varken umgås eller prata med folk för man vet aldrig vad som kommer ut.
Helst vill jag nu bara ha en kram. Och att jag hade köpt bröd till frukost igår till idag.
Jag borde inte må dåligt. Jag har ingen rätt till det. Det finns människor som har det sämre, mycket MYCKET sämre.
Å andra sidan kan inte jag hjälpa att mitt hjärta känns så tungt och att jag helt ärligt talat inte ser fördel med framtiden (vad är meningen med allt detta? Vad gör det för nytta? Särskilt om jag inte ens kan vara lycklig mitt i det?)
Jag vet att jag inte har någon rätt att känna som att mitt hjärta och min själ är på en resa tillsammans så långt bort från jorden som man kan komma. Det finns som sagt var folk som har  det värre. Jag har trots alllt familj, jag har några vänner, jag har en inkomst (även om jag inte fått veta mer än från månad till månad ang. det den senaste tiden), jag har tak huvudet huvudet. Men ändå.
När jag får frågan ""hur är det?", så kan jag ju inte annat svara än "det är bra". För det är det ju egentligen.

Jag undrar om jag kan hitta ett miljöombyte jag har råd med. Det kanske stillar mitt hjärta för ett tag. Får det att sansa sig och inte vandra omkring vilset i mörkret.
Det gör ont. Men jag har inte rätt att känna det.

fredag 18 oktober 2013

Med tanke på hur slut jag var igår så borde jag ha däckat som ett sjölejon. Men icke sa nicke. Att jag brukar bli orolig kring fullmåne är ingen nyhet men inatt var det bara löjligt. Snurra runt som en kebab.

Och så ville retrokillen bli kompis på fejjan igen. Jag har ju vanlig ordning raderat som jag gör när jag får nog. Vanligtvis brukar jag komma till sans men den här gången har jag varit kall. Kunde dock inte inte acceptera. Inte för att jag förstår varför han ens gjorde det och inte bara lät det vara. Jag tänker inte säga något. (Hej barnrumpan Emma)

torsdag 17 oktober 2013

Blir intressant att se hur jag tar mig igenom morgondagen.
Halv elva ikväll ringde chefen och frågade om jag kunde komma in kl 07 imorgon. Javisst, men jag har ju möte kl 11 utanför stan... Men det löser vi,  så jag får komma in och jobba,  åka fram och tillbaka på jobbintervjun på det andra hotellet,  jobba sista tiden och sen ska jag dessutom träna på det. Kan tillägga att jag jobbat några nätter som jag gick av idag och avrundade det med ett hårt träningspass och två glas vin. Hejåjå! Men jag gillar ju det där stället och vill få vara kvar, så vad gör man inte? :)
 

söndag 13 oktober 2013

Veckans höjdpunkter

Får väl ha lite balans och visa att det finns många fina dagar i mitt liv också. Inte bara bitterhet :p
Har ätit middagar, fikat, tränat och promenerat med fint folk som gör livet värt.

Nu har t.o.m f.d. drömkillen officiellt flickvän. Jag kan ärligt talat säga att det jag känner då är något så moget som: DET ÄR INTE RÄTTVIST.

Jag vet, hur patetiskt är inte det?
Jag orkar inte försöka längre, jag får helt enkelt finna mig i min situation. Men det gör mig inte gladare för det. I slutändan vill jag väldigt gärna hålla någon kär som gör detsamma för mig. Just nu känns det bara jävligt avlägset och hopplöst.
Bah.

fredag 11 oktober 2013

Det är tur att jag är för trött för detta hade kunnat bli ett riktigt tråkigt inlägg. Vilket det ändå blir, men mycket kortare.

Jag känner förvisso inte att jag orkar ens försöka dejta någon, men det känns ändå ensamt ibland. Hur ska man få in träffar med sina vänner när de alltid jobbar och när en annan tackar ja till allt som trillar över jobbtröskeln?

torsdag 10 oktober 2013

Det bådar gott!

 Ska inte ropa hej riktigt ännu men nästa vecka ska jag på möte på det andra hotellet så chefen där får ett ansikte på mig. Då ska vi prata och boka in lite tider i november så jag får lära känna huset. Så det ser ut som att jag kommer ha jobb säkrat under den värsta tiden för hotellbranschen, december - februari. Så snart jag får helt klart tummen upp så ska jag köpa en hatt till mig som jag spanat in.

onsdag 9 oktober 2013

Drömmar igen

Inatt gav drömmar mig glädje och styrka. Det var fullt av positiv energi och hopp. Bland annat drömde jag om mina kollegor på jobbet och hur glad de gör mig.
Kändes skönt att vakna med värme i bröstet.

tisdag 8 oktober 2013

Jag är en riktig drömperson. Drömmer jämt och ständigt, kommer ihåg nästan varenda dröm när jag vaknar och tror dessutom att drömmar kan bära med sig budskap. Men inatt är jag mindre nöjd med detta, inte för att det var en otrevlig dröm, helt tvärtom, men den var så lång och sitter dessutom kvar i kroppen och huvudet fastän jag varit uppe ett tag nu. Det är dock inte dröm med någon större betydelse, bara hjärnans sätt att bearbeta saker och ting. Men ibland hade varit skönt att bara kunna släppa saker.

måndag 7 oktober 2013

Var inte mycket till höjdpunkter förra veckan. Inget som förevigades på bild i alla fall. Men allt var inte dåligt förstås; tittade film och åt tacos med x-H, körde ett stenhårt benpass på gymmet på en kollega och fick ju det hoppfulla samtalet från chefen.
Andra bra saker är att jag träningsmotiverad som tusan nu, har raderat massa nummer från telefonen och har iallfall lite trevliga saker att se framemot denna vecka.

lördag 5 oktober 2013

Jag har en fantastisk chef. Så fort han såg jag var vaken på fejjan imorse så ringde han för att ge mig heads up om att jag kommer få ett telefonsamtal nästa vecka. Han har promotat mig till ett annat hotell så jag kanske har iallafall tre månader säkrade. Så håll tummarna att jag får det.
Känns skönt att han tror på mig och hjälper mig så gott som det går.

fredag 4 oktober 2013

Singelfredag

Så kan en fredag ta sig ut som singel:
På måndag bestämmer man en dejt för fredagen. Sen hör man inget, sen hör man inget, sen sms:ar man på fredagen och frågar om det fortfarande är aktuellt. Sen hör man inget. Och sen är det ungefär några minuter kring tiden man hade bestämt på fredagen och fortfarande nada.
I måndags hade jag gråtit. Idag känner jag bara: skönt.
Kan i och försig bero på att jag klev upp 05, har stått och jobbat hela dagen och sedan kört en hårt benpass med en muskelknutte till kollega. Jag blev ganska lycklig att få trycka i mig tacos med min vitlöksrika guacamole och lite vin från flaskan som jag och x-H öppnade igår. (Så slipper jag känna mig dum som öppnar en flaska själv, är nog att jag myser med ett glas på egen hand) Mysfredag med mig själv, vin och asgarv till Modern Family.
Jag minns inte när jag senast klev upp 05. Jag som alltid har varit en morgonperson (kanske inte till humöret dock) har omvandlats! Förr hade jag inga problem att ligga till sängs och somna vid 22, medan nu svischar tiden förbi och plötsligt är det alltid efter midnatt. Min ideala tid att vakna, oavsett nästan när jag somnat (gäller alltså inte när jag jobbar natt av förklarliga skäl) är vid 08-09. Så denna morgon, när det var evigheter sedan jag hade ett pass från kl 07, är tung. Jag kommer gå på nån slags konstig överenergi och sen lär jag säcka ihop totalt efter träningen i eftermiddag. Och det är ju inte så bra, tror jag har en dejt nämligen. Även om jag inte nu är så jättesugen, men vill gärna få ur den ur världen.

torsdag 3 oktober 2013

Har väl kanske inte varit min starkaste vecka nu. Nånstans så rann dammen över, alla små bäckar blev ett jäkla stort hav och den totala värdelösheten slog till med Big Bang-kraft.
Det som är frustrerande med det hela är att jag någonstans inom mig vet att jag visst är värd något och att jag ändå inte kan låta bli att hoppas på att någon nån dag ska upptäcka det. Men somnade gråtandes och vaknade likaså i veckan när allt jag känt mig som är ett stort svart hål utan något värde överhuvudtaget. Sen lyssnade jag på musik (och åt, tänk att jag som är 26 år glömmer bort att frånvaron av mat faktiskt kan göra det dåliga sämre) och omvandlade mitt tycka-synd-om-mig-själva:nde till ilska. Mycket ilska på mig själv dock för att jag låter min självkänsla dunsta bort till intet av andra människor. Jag måste komma ihåg hur man tycker om sig själv, för det börjar falla i glömska. Och det är väl som man säger, att om man inte tycker om sig själv så gör ingen annan det heller. Jag önskar bara att jag inte hade en så dålig kombination av att bry mig om vad folk tycker och samtidigt inte alls bry mig utan göra precis vad jag vill. Slutar sällan bra.